Årets första Tour de Gotland – Utställning

I början av maj packade Marie och jag ihop oss och med tre nybadade, ny trimmade hundar tog vi färjan över till Visby.

Här skulle ställas ut!

Maries Spex – Sort Guld I Don’t Wanna Stop, i öppen klass
Min Kexet – Straight Flush Strawberry Kiss, i öppen klass
Min Muffins – Decorous Sherlock’s Solero, fortfarande i unghundsklassen

Gittan, gägstfri som vanligt, tog emot oss men hade förstås fullt upp med utställningen eftersom hon var huvudansvarig för detta arrangemang. Därför såg vi inte röken av henne så mycket.
Men vi kunde i alla fall tillsammans på kvällarna njuta över lite god mat och dryck därtill. För att avlasta Gittan så hade vi båda med oss en del färdiglagad sådan.

Det var en tvådagarsutställning, därför är det förstås alltid lite fler anmälda, även om det är vatten emellan och alltid lite krångligare att i god tid beställa båtbiljetter.

Dock, nu hade högsäsongen inte börjat och vi var ute i god tid!

Lördagen visade på ett ovanligt, lynnigt väder, någon minusgrad. Utställningsplatsen var inte alltför långt utanför Visby men de som kom från södra sidan av ön hade flera cm snö på sina bilar när de kom åkandes. Och vi hörde att ute i Roslagens famn, där en annan hör hemma, föll det hela en dm snö den morgonen, märkligt.

Hon som skulle ha hjälpt oss visa våra hundar, eftersom vi ju är kusinerna från landet vad gäller denna aktivitet (även om den tidigare inte vållade några bekymmer), satt i sitt utställnings tält med benet högt och i gips! Bruten fot, suck, vilket elände!
Men dit, envis som hon är, hade hon trots allt tagit sig tillsammans med sin medhjälpare Sofia som fick springa för två, både med sin egen hund samt Tinas alla hundars starter i olika klasser som skulle in i ringen, både nu och då!

På lördagen försökte undertecknad, trots alla diverse krämpor, sig på att visa alla våra tre.
Fick dock underkänt från alla håll och kanter och som tur var fick vi hjälp.

Sofia den ängeln hoppade in och tog över Spex när hon tyckte det var för eländigt, då fick han fram sina rörelser.

Och ängeln Sofia fortsatte även att sådan vara på söndagen - då hon tog Spex från början till slut!


Resultatet blev Very Good båda dagarna – inte illa för en bondlurk?!!

Så var det dags för lilla Muffins att med sin matte äntra ringen!
Liten är rätta ordet, på utställningskritiken står bl.a. behöver tid på sig – och tacka f-n för det, hon är ju just en ung hund!
Inte skall de väl, de ska inte se färdiga ut när de är så unga, de måste ju få växa i sin överrock!
Och hon är ju så liten så där hann till och med matte med i svängarna!

På söndagen hjälpt Lena till att visa henne, bättre med proffshjälp - tack Lena för din insats!
Resultatet blev även här Very Good båda dagarna – för en som behöver växa i sin överrock får det anses vara klart godkänt!!

Så blev det dags för Kexet. På lördagen fick matte inte upp farten tillräckligt, så hon gick som en kamel, i passgång.

Då sprang Geir-Ove in och trots sitt onda knä tog han över kopplet och fixade till gångarten så den blev som den ska vara! Tack snälla för det!

Kexet duktig på att spurta men i rörelse så åker svansen upp och blir väldigt stolt, skall då helst bäras i linje med ryggen!

På söndagen var Hanna snäll och visade henne från början till slut, så himla bra!

Resultatet blev även för Kexet Very Good båda dagarna – klart godkänt!

Domare lördag: Lena Hägglund
Domare söndag: Tarja Hovila