Syskonträning med Working Test-upplägg!

I början av juni hade vi lite träning med Working Testupplägg. Flera skall ju starta senare i år, bl.a. på Flatmästerskapet, årets stora begivelse, ett bra och viktigt mål att träna inför.
Innan kvigorna hos Marie och Tobbe fick inta sin fina sommarhage uppe vid jaktkojan hann vi där lägga upp ett par stationer. En hund i taget startade, vi hjälptes åt och var funktionärer för varandra.
Förutom kullsyskonen så fanns Britt-Marie (vars man Sixten höll i kameran) med Terra på plats igen denna gång och även Rose-Marie med Dizel kunde vara med, kul!

En stor öppen äng med lite högt gräs och blommor, med skog runt om i kanterna gjorde att stationerna kunde läggas upp på ett bra sätt. Smulan är nu helt klart förberedd för Ökl, innebär dirigeringar vilket flera också fanns utlagda på de avstånd som de skall vara.


Startplats för några markeringar var på den öppna ängen och kastaren stod dold i skogskanten. Hundarna fick därför byta terräng vilket gjorde det lite knepigare.


En station var på den öppna ängen, långt eller kort avstånd och antingen dubbelmarkering eller enkelmarkering, beroende på vilken nivå och klass hunden startar i.


Dubbelmarkering på ängen vållar inget bekymmer, har fått en otrolig känsla för avstånd och ringar in direkt!


Terra, ”yngst i klassen”- snart året gammal, gör förstås alla övningar på kortare avstånd. Men alla kan alltid delta, då på den egna nivån - krångligare än så är det inte!





Marie hade nyopererad hand, inlindad i bandage. Kunde därför inte handha Kisen, så uppfödarmamma fick ta över. Det var flera gånger det blev lite huvudbry för honom. Detta då Marie i alla fall kunde hantera startpistolen och stod på sådana ställen så han undrade om det var till henne eller till Gunilla han skulle springa och lämna dummien, men överlag fungerade det mycket bra!



Att byta från en äng till mera kuperat avsnitt i terrängen innebar att det verkligen gällde att ha näsan påkopplad. Att springa in en dummie lönar sig sällan, metodiskt arbete vid landningsplatsen är klart bättre! Som vanligt får man se lite olika varianter på arbetssätt, alltid intressant!



Kexet har, liksom de övriga, alltid på promenaderna med full fart sprungit in och naturligt velat lämna av det hon hittar. Mycket av det hon hittar vill jag inte ens ta i, då har ordet loss varit bra att lära in istället för ”tack” viket betyder att jag vill ha tingesten i min hand. Ibland när vi går runt sjön kan hon komma med en öring som väl någon fågel tappat. Detta trots hennes enorma aptit, hon borde egentligen lägga sig och äta. Men gör så emellanåt också, tur man inte vet vad det är hon konsumerar! Denna gång fick hon vara med på träningen, hon har utvecklats bra, flera starter är planerade i sommar och höst.




Gammal är äldst!
Sist ut fick Kakan (Sh. Alley Oop) komma ut och lufta sig, vilken lycka!
Och rutin och erfarenhet avspeglar sig i jobbet, lätt som en plätt vad gäller allt.


En bra träningsdag avslutades med fika på plats utomhus, det var n härlig försommardag på alla sätt och vis. . Såväl tvåbenta som fyrbenta var nöjda och belåtna! Vi fick alla lite (kanske en hel del!) att ta med hem inför planeringen av den egna träningen – så nyttigt!