Resa till Danmark - med släktmöten!!

Tidigt på Sveriges Nationaldag bar det iväg till Danmark!
Att ta två bilar kändes nödvändigt, det skulle bli många timmars färd och lite för trångt för fem hundar att ligga i enbart en! Vi startade i karavan mot Göteborg tidigt på morgonen för att ta färja över till Fredrikshamn. Marie och Tobbe hängde på bra och vi var där i god tid men fick vid incheckningen en häftig överraskning! Beskedet var nämligen när vi skulle köra på, att på båten i fråga var alls inga hundar tillåtna, där rådde minsann nolltolerans!
Efter diverse dividerande, emellanåt ganska högljutt, och ifrågasättande gav till slut en högre båtsman, förste styrman, klartecken att vi trots allt fick ta hundarna med på båten och ta upp dem på däck för att där övervara överfarten. Naturligtvis hade vi vid bokningen klargjort att hundar fanns med och skulle ligga i bilen, något som sitter i ryggmärgen att uppge men en missuppfattning hade väl ha skett! Tack och lov för att vädret stod oss bi, det blåste förstås en hel del på däck men det var i alla fall sol! Äventyret blev också till bra social träning för våra åringar som fick uppleva mycket under den överfarten.

Målet för resan var att dels besöka Anette och Jens Larsen på kennel Birkebo på Jylland.
Där bor Albert (Birkebo Daimon Albert) pappa till min Smulan (Sh. Della Street) och till Marie och Tobbes Kisen (Sh. Dr Watson), dels ett besök hos Alex och Tine Faarkrog på kennel Friia på Själland, där några av halvsyskonen till min Kakan (Sh. Alley Oop) och till Marie och Tobbes Grabben (Sh. Grab And Hold) finns!
Från Fredrikshamn till Rebild, vår första anhalt, var körtiden ca en timma, där checkade vi in på vandrarhemmet. Ett jättetrevligt ställe där vi också bodde förra året när vi var nere och hälsade på. Det fanns flera bra restauranger att välja på i nära omgivning, så kvällen var räddad!


Nästa morgon åkte vi så vidare en kortare sträcka till Arden och kennel Birkebo, stället som förstås är döpt efter den fantastiska björken som står vid infarten.
Där möttes vi av härlig morgonmat med den obligatoriska ”lillen”, lika trevligt ”Vehr Gang”!


Anette hade tacknämligt lyckats få dit flera valpar ur två av Alberts kullar i Danmark. Uppfödarna Bo Kölle och Karina Mortensen fanns på plats med varsin avkomma samt förstås också ursprunget till dem, tikarna. Efter lunch anslöt sig ytterligare en Albertvalp, och den hanhunden var i princip identisk med Kisen så där gällde det verkligen att ha koll, hade varit en fadäs få med fel hund hem!
Så jättetrevligt det var att åter få komma hem till Anette och Jens, få träffa pappa Albert och förstås även de andra hundarna där samt alla halvsyskon till våra småttingar!
På förmiddagen gick vi ut för lite träning i markerna runt Birkebo, fyra 1-åringar tillsammans med pappa Albert.


Vi inledde precis som här hemma med lite ”ordning och redaövningar”, bl. a inkallningar genom gruppen, bra och nyttigt! Därefter visade jag hur vi härhemma, via ett närsök, kan lägga upp träningen för ett få till ett noga näsarbete. Görs genom att visa hunden på ett litet område, att göra det intressant genom att lägga/dutta en liten dummie på många olika ställen så där blir doftlegor och sen ”gräva” ner en. För den ovana/unga hunden är det bra lägga enbart en enstaka apport så det inte ges tillfälle till något byte eller möjligen få med sig två på en gång, dumt utmana ödet och inledningsvis är det ju just inte att hämta flera dummies i följd som tränas. Viktigt att alltid ha koll på vilket moment, vad som för tillfället är det som ska övas och inte blanda för mycket i början!


De härliga markerna precis runt Birkebo erbjuder fantastiska möjligheter till träning, det är bara fantasin som sätter gränserna!
Vi fortsatte med några markeringsövningar innan det blev simskola för de små innan lunch. Vi utnyttjade de öppna ytorna invid vattnen och våra små fick minsann ordentligt fokusera vartefter det blev fler och fler nedslagplatser på ängarna. Uppgifter som de klarade av riktigt bra!


Efter lunchen, där vi tillsammans allihop kunde njuta av ett stort uppdukat bord och även fick njuta av Maries medhavda Lasagne, gick vi så ut i markerna igen. Denna gång med den äldre generationen hundar. Anette tog nu med sig Alberts syster Mille, Bo med Birkebo Laizic Kandi, Karina med Munin, Marie med Grabben och Gunilla med Kakan. Efter lunchen så hade även Johs anslutit med Olfert,1- åringen efter Albert ur Bo’s kull med Kandi, som nu fick vara med och leka med de äldre! Och att blanda åldrar vid träning vållar sällan bekymmer, så länge man har koll på var och ens utbildningsnivå.
Att vid de olika granplanteringarna, med olika höjder och storlek beroende på ålder, kunna både kasta och gömma apporter gav för oss alla bra tillfälle till utmaning.



Innan vi sent på eftermiddagen styrde kosan vidare mot nya mål fick halvbröderna Kisen och Olfert bekanta sig med varandra! De var osannolikt lika varandra, som två bär! Lika stora och väldigt lika i exteriören, eventuellt kunde någon skillnad på pälsstukturen skönjas, då Kisen har tendens till lockar på ryggen! Frågan var om Marie och Tobbe fick med sig rätt hund, men nog så blev det väl så!


Vi bilade söderut på Jylland genom det så vackra Danmark, allting var så rent, propert och snyggt och tog oss över Lilla Bält till Fyn, till nordöstra delen där vi inkvarterade oss på, återigen, ett mycket trevligt vandrarhem i byn Kerteminde. Vi anlände lite sent och fick svårt att hitta lämpligt matsälle så det fick bli lite inhandlat överlevnadskäk istället som kunde inmundigas vid trevlig sittgrupp utanför våra rum!
Tidigt nästa morgon passerade vi på den helt magnifika bron över Stora Bält och letade oss vidare till Naestved på södra Själland där Tine och Alex Faarkrog bor. Kennel Friia har nämligen två kullar med sin tik Norwegian Wood undan Nalle (Gökrikes Oris). Nalle som ägdes av Marie och Tobbe och som ju också är pappa till min Kakan och deras Grabben. Alex har behållit valpar ur båda dessa kullar och det var med spänning vi åkte dit för att träffa dessa våra halvsyskon där! Det lämpades sig också så bra att Alex och Tine skulle ha en träning den dagen för några valpköpare, varav en Nalle-avkomma och kul var att även Marie och jag kunde delta.
Även runt kennel Friia finns utomordentligt fina marker för retrieverträning och Alex placerade oss till en början på en stor äng, där hundarna knappt syntes i det höga gräset men där skulle det markeras efter bästa förmåga. En inte alldeles lätt uppgift visade det sig! Även svårt för oss tvåbenta att hela tiden ha fokus och att försöka ha bra avståndsbedömning – försöka är rätt ord i sammanhanget, det är bland det svåraste som finns på en helt öppen äng med högt gräs när det inte finns några referenspunkter alls att ta hjälp av.
Alex hade med sig flera hundar själv, som till en början fick vara statister, alltså inte göra någonting alls, i sig en oerhört nyttig träning! Bl a fanns där Nalles barn, F. Agnar Tansey, som jag träffat två år tidigare när jag var i Köpenhamn på Nordisk Avelsrådskonferens och F. Spirit On the Water och även så en ”katt bland hermelinerna” i form av en ung jaktlabrador från Henrik Livendal!


När vi betat av en stor del av ängsmarken med högt gräs så blev gräset vartefter något kortare och lite glesare men innebar fortfarande svårigheter för hundarna då vi var uppställda i ett svagt motlut. För den fotograferande paparazzon var det i all vegetation inte alls lätt att fånga hundarnas aktion på bild. Alex kom med jämna mellanrum och vi analyserade och vi diskuterade, repeterade och gjorde om övningar vid behov.


Sen var det dags att gå vidare i de härliga markerna och låta hundarna få lite välförtjänt ”svalka” i den fina dammen. När vi närmade oss hördes en otroligt högljudd kakafoni, åstadkommen av ett stort antal grodor (paddor!?) som tagit dammen i besittning och hade full konsert. Men det hindrade oss inte i övningen att skicka hundarna tvärsöver och upp på land, det hindrade heller inte grodorna att ta upp sin ”skönsång” på direkten mellan varven när det blev lugnt! En intressant och annorlunda inramning minsann! Och ingen groda åkte med på vägen!

Stort tack till Anette och Jens på kennel Birkebo
och
till Tine och Alex Faarkrog på kennel Friia!