Årets traditionella hundpromenad!

Strax före nyåret träffades träningsgänget traditionsenligt med ett stort gäng hundar för en härlig promenad.
Och som vanligt fanns även våra långväga kamrater från Gotland på plats.
Och lika traditionsenligt, innan vi alla tågade iväg, inleddes träffen med att värdinnan bjöd på glögg på gårdsplan.

Då värdinnan i dagarna hade en tik som väntade valpar ville hon inte ha sina hundar med ut på promenaden – klokt, eftersom man inte riktigt vet om någon av våra förde med sig en smitta, kennelhosta florerar ju nuförtiden året runt.
Nåväl, det räckte och blev över med hundar i alla fall som alla fick springa som de ville på fälten ner mot sjön där vi kunde ha koll på dem.
Det var sällan man såg fler än fyra, fem i taget på samma område, alla hade fullt upp med att undersöka alla skogsdungar och förstås kolla in varandra – vem är du – och vem är du?


Vi hade också med oss en” katt bland hermelinerna” – Stina, en liten korsning mellan Bostonterrier och Mops, en tillfällig inackordering. Henne behövde vi inte ha någon större koll på, hon var lite lätt överviktigt så hennes tempo i snön var inte så högt, hon kände sig nog också tryggare i närheten av oss tvåbenta, vi kunde även höra henne hela tiden då hennes andningsförmåga är klart nedsatt. Så oerhört tråkigt när tvåbenta i sin avel inte tänker på effekterna när nosen bara blir trubbigare och trubbigare.

Sammanlagt på promenaden hade vi med oss tretton retriever, fem av dem flatcoats, övriga labradorer. Plus två Wachtel och förstås lilla Stina.