Historik
 

Hur alltsammans började…

Då jag var nio år införskaffades familjens första hund, mellanpudeln Tingelings Miss Caravelle, som jag bl.a. visade på utställning. Hon fick en valpkull och ur den behölls en hane som blev min egen, Blue Master Sparman. Sparman och jag hade mycket roligt tillsammans; vi gick kurser, tävlade lydnad och åkte på utställningar. Jag tävlade dessutom själv inom friidrotten (vann bl. a. DM i höjdhopp) och spelade basket på landslagsnivå. En naturlig följd av detta blev att jag sökte in till GIH och genomgick gymnastiklärarutbildningen och sedan dess har jag arbetat som idrottslärare.

När det så senare i livet var dags för ny hund föll valet på en helt annan ras eftersom jag och min man var väldigt förtjusta i en retriever som ägdes av goda vänner. Vi tog därför reda på mera om de olika retrieverraserna och fattade då tycke för flatcoaten. Som en följd av detta gjorde Aischa, SJCH LP Scallywag Ticatla, entré i huset år 1977. Både valet av ras och valet av hund visade sig vara en fullträff, Aischa var en underbar hund med fina egenskaper och blev därför kennelns stamtik.

Aischa tävlades i början inom bruks och lydnad samt ställdes ut med goda resultat. Eftersom hon var duktig och dessutom hade ett mycket stabilt och bra temperament bestämde vi oss för att hon skulle gå i avel. 1980 parades hon med SJCH SLCH SUCH FINUCH Gigolo-Black och så föddes vår första valpkull, R-kullen(se vidare under presentationen av tidigare hundar). I och med att kullen godkändes av dåvarande avelsrådet kom jag i kontakt med kunniga retrievermänniskor och därmed väcktes mitt intresse för jakt och apportering. Detta medförde att Aischa startades på sitt första jaktprov 1981. Då hon var för gammal för att starta i unghundsklass och nybörjarklass inte fanns på den tiden var det bara att kasta sig in i ökl och ett par år senare, 1984, blev hon svensk jaktprovschampion. Aischa blev två gånger SSRK Östras Allrounder med de sammantaget bästa resultaten inom viltspår, jakt och utställning. Hon nedärvde sina fina egenskaper och hennes avkommors meriter medförde att hon 1987 tilldelades SKK:s bruksavelspris.

Aischa
Buff

Flatcoat nummer två, Buff (LP Cindy), inköptes 1978. Hon tävlades också i lydnad, bruks (sök) samt startades på jakt- och viltspårprov. Buff visade sig vara en suverän viltspårhund, bl.a. kom hon fyra i viltspår-SM 1985. Till minnet av hennes fantastiska förmåga instiftade vi vandringspriset "I Buffs spår" som varje år tilldelas den hund inom Flatcoated Retrieverklubben som erhållit de bästa viltspårresultaten. Buff var en duktig tik med bra exteriör men tyvärr var hon inte lämplig att avla vidare på p.g.a. sitt något otillräckliga temperament.

Varje år samlas flatentusiaster från hela Sverige på Flatmästerskapet. Jag var på mitt första mästerskap 1979 och har sedan dess deltagit varje år och dessutom medverkat som domare vid fem tillfällen. Från början kvalades de fem bästa hundarna från olika landsändar till finalen, som alltid hölls i Stockholmstrakten. 1982 vann Aischa ökl-kvalet i Östra (dessutom kom Buff tvåa) och hon totalsegrade också i ökl-finalen detta år. Denna bedrift upprepades för övrigt av sonen Sherlock's Snipefinder som fortsatte i sin mammas fotspår genom att vinna ökl-finalen några år senare. 1986 kom Aischa trea i ekl-finalen och samma år instiftade vi vandringspriset "Sherlock's Horn" att tilldelas den hund som utfört bästa fältarbete i elitklass.

Att tillsammans med mina hundar få vara med på jakt för att apportera eller göra eftersök är något som jag verkligen uppskattar. Det är både roligt och lärorikt och gör också att jag som uppfödare bättre kan utvärdera de jaktliga egenskaperna hos hundarna samtidigt som vi gör en värdefull insats. Sedan i slutet av 1970-talet har jag och mina hundar både varit med och apporterat vid andjakter (bl.a. på Sköldnora gård) och fungerat som eftersöksekipage vid klövviltsjakt.

Vid den tiden var jag fortfarande mycket aktiv på brukssidan, först som sekreterare och sedan som ordförande i Väsby BK. Jag genomgick Svenska Brukshundklubbens (SBK) instruktörsutbildning och höll kurser samtidigt som jag heltidsarbetade och tävlade bruks, lydnad, drag (har faktiskt ett DM-silver i stafett), startade på jakt- och viltspårprov och ställde ut - puh, var hittade jag tiden?!

Samma år som vi köpte Aischa bildades Flatcoated Retrieverklubben (FRK). 1980 gavs FRK:s rasbok ut för första gången i syfte att ge en så samlad bild som möjligt av den svenska flatcoatstammen på ett och samma ställe. Initiativtagare till detta var Ingemar Borelius (kennel Borax) och jag hade förmånen att vara honom behjälplig. Rasboken utkommer vart femte år och sedan 1990 har jag, tillsammans med Mia Hellstrand (kennel Action) och Patrick Lindahl, sammanställt och bearbetat materialet till de hittills utgivna böckerna.

I början av 1980-talet lämnade jag SBK:s verksamhet mer och mer och hamnade 1984 som tillförordnad sekreterare i FRK:s huvudstyrelse. Jag blev sedan kvar på sekreterarposten fram till 1991 då jag övertog ordförandeklubban. Under ett par års tid genomförde jag tillsammans med Ulf Göranzon de första instruktörsutbildningarna inom FRK för att dessa instruktörers kunskaper sedan skulle komma medlemmarna runt om i landet till gagn. I början av 1990 talet deltog jag i arbetet med att vidareutveckla retrievertestet i syfte att få fram mera information om rasens jaktliga egenskaper. Resultatet blev den jaktliga avkommebeskrivningen som används än idag.

Samtidigt som jag var engagerad inom FRK fortsatte den egna avelsverksamheten. Aischa parades år 1983 med Firestep Bruce-Bright och ur den kullen (Finder-kullen) behöll vi den enda tiken, Pigan (Sherlock's Pigeonfinder). Både hon och hennes kullsyskon blev duktiga allroundhundar och erhöll fina meriter (se vidare under presentationen av tidigare hundar).
1984 ansökte vi om kennelnamn. Efter mycket funderande fastnade vi för kennelnamnet
Sherlock's, eftersom en apporterande hund många gånger måste lösa gåtor.

Pigan

Förutom hundarna så har även hästar alltid varit en viktig del av mitt liv. Jag började rida när jag var sju år men gjorde ett uppehåll när jag började på GIH. Under några års tid blev det endast sporadisk ridning tills jag av en slump fick höra talas om en femårig connemaravalack som ingen ville ha och jag köpte Golden Diamond för 5 000:- inklusive sadel. Han såldes sedermera vidare (via en lapp i lanthandeln!) och slutade sin karriär som SM-vinnare i dressyr! Hans ersättare i stallet blev halvblodet Ikaros men eftersom vi båda två var hästintresserade behövde vi ytterligare en häst. Av en slump upptäckte vi den amerikanska Morganhästen som då föddes upp i mycket liten skala i Sverige. Jag åkte till Isaksbo Stuteri och återvände hem efter att ha köpt det då tre månader gamla hingstfölet Isaksbo Ivanhoe (Ivan). Med Ivan tävlade vi under många år framgångsrikt i körning på hög nivå, bl.a. med placeringar i SM. Efter väl genomförda bruksprov på Flyinge blev Ivan också godkänd som avelshingst. Då rasen var, och fortfarande är, mycket liten i Sverige föddes tanken på föra in nya blodslinjer och 1989 importerade vi det dräktiga stoet Madrona Trilby från USA. Fölet, Cantus April Song, föddes året därpå och därmed var grunden lagd till vår uppfödning som bedrevs under stuterinamnet Cantus Morgans.

Isaksbo Ivanhoe 5 AMHA 115352 (foto: Einar Andersson)

Pigans första kull (med SUCH O'Rust Holebright) föddes 1988 och ur den kullen (Vatten-kullen) sparade vi Dynan (Sherlock's Waterwing). Då valparna var cirka ett år gamla samlade vi dem på Ultunautställningen där de anmäldes till avelsklassen tillsammans med mamma Pigan - och gruppen blev BIS! Dynan visade sig vara en utmärkt jakthund och användes mycket som apportör. Hon startades också på jaktprov och uppnådde fina meriter. Nämnas bör även hennes kullbror TJH Sherlock's Waterwheel som år 1993 segrade i Räddnings-SM (se vidare under presentationen av tidigare hundar).

Dynan

1990 föddes Pigans andra kull (Baseball-kullen) med SJCH SUCH Micawbers Ohanes. Denna gång fick både en hane, Korken (SUCH Sherlock's Home Run) och en tik, Humlan (Sherlock's Double Play) stanna kvar i flocken (se vidare under presentationen av tidigare hundar).

Korken
Humlan

Humlan parades år 1992 med SJCH Roghöjdens Tur-Dino. Ur den kullen (Musik-kullen) behöll vi Semlan (Sherlock's Perfect Pitch) som tyvärr avled i cancer endast fyra år gammal (se vidare under presentationen av tidigare hundar).

Semlan

Många hundar i träning plus heltidsjobb plus hästuppfödning samt mycket tävlande, uppvisningar, betäckningar och annat för Ivan medförde att hunduppfödningen lades på is. Jag avgick som ordförande i FRK 1995 men har sedan dess fortsatt att vara klubben behjälplig vid olika arrangemang. Hundarna startades på jaktprov och vi var ofta med på jakter men avelsmaterialet användes inte i den utsträckning som det ursprungligen var tänkt. 1997 inköptes därför Searover One Flake (Flingan), en avkomma efter Chirley's Rosa Elmer och välkända NORDJCH SUCH FINUCH Searover Shanty.

Flingan

Av olika skäl avvecklades hästverksamheten i början av 2000-talet. Våra importerade amerikanska ston fick nya hem men Ivan (Isaksbo Ivanhoe 5 AMHA 115352), som ju då uppnått en ansenlig ålder, fick vara kvar i sin älskade hage och box i stallet tills det blev dags att ta farväl! Och fortfarande finns många avkommor och barnbarn till Ivan som jag med stort intresse följer.
Morganhästen, - dessa så vackra och oemotståndliga hästar som med sin stabila mentalitet och enorma vänlighet, med en arbetskapacitet utöver det mesta, faktiskt på så många sätt i hela sitt väsen är så lika Flatcoats!!

Isaksbo Ivanhoe 5 AMHA 115352
Foto: Einar Andersson

Flingan infriade med råge mina förväntningar. Hon utvecklades till en fantastisk arbetshund och oförtröttlig apportör, vi har haft många härliga dagar tillsammans.
Trots egna åsikter och egen stark vilja, vilket jag förstås med råge uppskattade under jakterna, erövrade hon titeln Svensk Jaktprovschampion

Flingan i den roll hon mest älskade

Flingan parades 2002 med Semtegens El Sabinar (Fling-kullen). Kullens ”Tjocka Berta”, senare med tilltalsnamnet Bus (Sherlock’s Coco Pop Flake), blev kvar här hemma . Mer om kullen finns att läsa under Hundar idag och under Arkiv.

Bus

Hela Flingkullen var med på Flatklubbens Avkommebeskrivning (Läs mer) och alla är dessutom MH-beskrivna. Många har också fina meriter på jaktprov, viltspår, bruks och lydnad.

I början av 2000-talet fick jag förmånen att via FRK (Flatcoated Retrieverklubben) bli utbildad till domare för Working Test (WT).
Har sedan kontinuerligt varit inbjuden att döma på WT, arrangerade av SSRK och olika Retrieverrasklubbar.

Bus visade sig trampa i sin mors fotspår och bli lika värdefull på höstens alla jakter.
Hon har dokumenterat sina fina bruksegenskaper med bra meriter på jaktprov, är godkänd på Kkl A-prov , hon har blivit klubbmästare i FRK/Östra samt vunnit elitklass i Working Test med 91 poäng. Trots ett par försök blev hon tyvärr inte dräktig.

Bus på väg hem efter fullgjort uppdrag

Detta gjorde att jag, jämsides med att Flingan blev äldre, behövde se mig om igen efter nytt hundmaterial.
I mars 2006 körde jag drygt 100 mil för att hämta hem nytillskottet till hundflocken, Norpan (Hinnared’s Ultra Sherlock), en avkomma efter mycket framgångsrika DKBRCh, DKJCh, SJCh, NJCh Reltub Black Velvet (bl a Dansk Retrievermästare –05) undan SJCh Hinnared’s. Zynnö.

Norpan

Yrvädret Norpan, alltid med högsta växeln ilagd i allt arbete, men ändå så lyhörd fick direkt, endast ett och ett halvt år gammal, ett 1:a pris i sin debut på jaktprov! Och strax därefter i debuten på Working Test stod hon som segrare med fina 93 poäng!
Vid två års ålder började hon skolas in på höstens jakter och visade även hon de rätta egenskaperna som en apportör ska ha, vilket hon också sedan dokumenterade genom sitt godkända Kkl på A-prov.

Norpan efter väl genomfört eftersök!

Hösten 2007 fick jag uppdraget att arrangera och genomföra Flatklubbens första officiella A-prov. Det utlystes som ett prov enbart för Flatcoats och annonserades som ett Nordiskt Mästerskap. Grundomgången för sexton hundar genomfördes först med uppflog på änder och därefter ett finalpass med spaniels på rapphöns. (läs mer)

Norpan utvecklades till en snabb och effektiv viltfinnare såväl på andjakterna som på rapphöns- och fasanjakterna och hon parades på våren 2009 med Gökrikes Oris, (Basketboll-kullen). Kombinationen var en linjeavel på en av de jaktligt mest inflytelserika kullarna i England sedan i början av 90-talet kombinerat med starka danska jaktlinjer samt många generationers jaktligt, högt meriterade hundar i Sverige.
En tikvalp, Kakan (Sherlock's Alley Oop), fick till Flingans glädje bli kvar här hemma.

Kakan

 


© 2002-2010 Kennel Sherlock's